Svar på fråga i Kyrkomötet 2005:14 från Kjell Johansson Kostnader för bankkontakter

Kyrkomötet Svar på fråga 2005:14

Svar från Kyrkofondens styrelses ordförande

Kjell Johansson har till mig i egenskap av ordförande för Kyrkofondens styrelse ställt en fråga om vad bankkontakterna kostar Svenska Kyrkan varje år.

Till att börja med skall sägas att det till årets kyrkomöte finns en motion om att utreda frågan om en Svenska kyrkans bank. En fråga för utredningen att undersöka är just frågan om vad nuvarande banklösningar i en vidare bemärkelse kostar. Motionen har fått Ekonomi- och egendomsutskottet stöd och jag skall här inte föregripa behandlingen av utskottets betänkande.

Det är för övrigt inte heller i dagens läge möjligt att svara på frågan då data saknas. Det är dock troligt att den största kostnaden är arbetstid – arbetstid för ekonomiansvariga och förtroendevalda i de över 800 ekonomiska enheterna i Svenska kyrkan. Det handlar här om den tid som får läggas på att upprätthålla kontakt med församlingens bank, informera om verksamheten, förhandla om lån eller räntevillkor, förhandla om förvaltningsavgifter, infordra och utvärdera offerter m.m.

I Nyckeln till Svenska kyrkan kan vi se att de totala räntekostnaderna i församlingarna var 69 miljoner kronor år 2004. Till det kommer förvaltningskostnader för fonder och andra former av kapitalförvaltning, uppläggningsavgifter m.m.

För att ha en god kontroll på kostnaderna för den ekonomiska förvaltningen krävs en långsiktighet. Kyrkkontot är ett bra exempel på hur den nationella nivån kan ge stöd åt församlingar och samfälligheter i deras bankkontakter. Kyrkomötets specialorgan för ekonomisk förvaltning, dvs. Kyrkofondens styrelse, arbetar ständigt med detta, inte bara i frågor om förvaltningen av den nationella nivåns kapital.

Ett exempel på Kyrkofondens styrelses långsiktiga omtanke om ekonomin i församlingar och samfälligheter finns i Budgetutskottets betänkande om mål och rambudget. Betänkandet följer den linje som kommit till uttryck i Kyrkofondens styrelses förslag om sänkning av den allmänna utjämningsavgiften.

Jag tar också tillfället i akt att informera om ett beslut i Kyrkofondens styrelse i går. Då beslöts att erbjuda församlingar och samfälligheter möjligheter att placera kapital i aktie- och/eller räntefonder som helt följer den finanspolicy som fastställts av Kyrkofondens styrelse. Genom en sådan fondlösning pressas kostnaderna och den enskilda församlingen som vill utnyttja möjligheten kommer undan med förvaltningskostnader som annars bara de stora drakarna får. Jag ser detta som ett nytt exempel på hur den nationella nivån kan hjälpa församlingar att hålla kostnaderna för bankkontakter nere.

Konkret är svaret på Kjell Johanssons fråga – jag vet inte…

Bertil Persson